Harald av Jonbarm

Spelas av Erik

Description:

37 år
185 cm
85 kg
Riddersman, f.d rovriddare
Personliga drag: Lojal, Misstänksam, Försiktig, Gladlynt, En aning hämnlysten
Bakgrund: Krig och härjartåg
God fysik och karisma så det räcker och blir över, standard för en riddersman. Dock har allt ridande gjort honom en aning ovig.
Livsmål: Att få bli en krigshjälte, ärad i sånger och fruktad på slagfälten

Vapen: Hjälmkrossare, Skalm samt Jaktbåge.
Rustning: Ringbrynja, stark men ändå tillräckligt smidig för att slåss bekvämt både på häst och utan. Och självfallet, en riddershjälm samt sköld.

Övriga egenskaper: Köldtålig (naturlig köld påverkar ej lika mycket) + X vid sit slag. Vinterjakt + X vid jakt i vinterlandskap

Bio:

Harald av Jonbarm, ende son till Verdic och Finir i det lilla riddershuset Jondala. Ett ädelt riddershus med anor långt, långt bakåt i tiden.
Stormän, storjarlar och landshövdingar har passerat under tidens gång i norra Vastermark men huset Jondala har bestått. Mycket tack vare
dess hängivenhet och lojalitet till sin förste, och förmåga att familj efter familj frambringa ädla, duktiga riddersmän som tjänar sitt land och den rådande makten till döden och vidare.

Harald växte upp med detta i bakhuvudet. Ty Jondala, ädelt som det än må vara, inte är ett av de rika riddarhusen. Jämfört med gemene storbonde rikt, visst, men ingenting i jämförelse med de större riddershusen. Därav ligger prestigen desto högre. Att vara känd för sin lojalitet och uträtta det som inte tordes vara möjligt är något av Jondalas kännetecken. Denna förväntan och ära ses oftast (inom familjen) att vara en stor börda.

Harald som ende son blev blev snart varse förväntningarna på honom. Han blev intagen i Ridderskorsets order, och skolad i krigets konst vid ung ålder. Mycket yngre än vad som egentligen är tillåtet. För hans far, Verdic, barnsvän med ordensmästaren Tydric, förstod att han måste få tid på sig att hämta hem äran till huset samtidigt som han måste föra familjen vidare och skaffa egna barn som ska bära husets ära. Verdic lyckades övertala Tydric.

Tydric, skeptisk, tyckte det var fel att ha en pojkspoling bland leden ville statuera ett exempel och motbevisa sin forna kamrat. Han skickade ut Harald bland rekogniseringstrupperna som vakade och samlade information norrut, bland Amurerna. Flera år levde Harald upp i den norra kylan, både med naturens faror och fiendens tätt inpå. Han visade sig vara duglig.

Efter åren i norr är han numera tålig mot den bittraste kylan, den anbekommer honom inte, samtidigt som han kan överleva i de kargaste
vinterlandskap då han vet hur vinterjakten skall föras.

Harald av Jonbarm

Äventyr i Trudvang 1.0 ollman_erik ollman_erik